Vårt arbete med storylinen

Tematiskt arbetssätt

Vi har valt att arbeta med ett temainriktat arbete och har valt tema Bondgård. Vi har även valt att arbeta med en röd tråd, vilket kommer vara bondens matförsörjning. Ett tema inriktat arbetssätt skapar en helhet i de aktiviteter som barnen gör och skapar ett fokus på de ämnesområde som man jobbar med. Vi har också valt att utgå från en händelse som utspelar sig på riktigt just nu. Utöver tema arbetet har vi valt att utgå från olika nyckelfrågor som gör barnen mer delaktiga i undervisningen genom att vi testar barnens idéer som dom har.
/ Rebecca Kleist

Referenser

Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.). (2015). Att bli förskollärare – Mångfacetterad komplexitet. Liber.

Ullsten, M. (22 november, 2022). Vitkindade gäss ökar kraftigt – Niclas i Garda fick höstrapsen förstörd. Sveriges Radio AB. https://sverigesradio.se/artikel/vitkindade-gass-okar-kraftigt-niclas-i-garda-fick-hostrapsen-forstord

Vad ska resultatet bli? Vilket lärande och vilka kunskaper ska barnen tillägna sig i detta arbete?

Vårat resultat av detta arbete kommer vara att tillsammans med barnen komma fram till hur vi kan hjälpa bonden skapa en hållbar plats för honom och gässen för att de ska kunna leva tillsammans på bondgården. Vi vill att barnen ska få en förståelse för de tre olika dimensionerna av hållbar utveckling som framkommer i våran storyline och de är de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna.

Detta kommer vi göra genom att ta reda på barnens tidigare erfarenheter, då erfarenheter är en sorts tyst kunskap som kan göras till medveten kunskap genom samtal och diskussioner som man sedan kan använda sig av för att vidare utforska natur och miljö. Vi kommer tillsammans med barnen göra egna undersökningar och iakttagelser och på så vis lär sig barnen hur saker fungerar och det är på detta sätt vi hoppas de ska få en större förståelse för bönderna och deras arbete på bondgården men även deras problem med gässen.

För att barnen ska få en verklig förståelse för detta arbete är det viktigt att vi förskollärare är behjälpliga och uppmärksamma på att fånga dessa ögonblick i barnens utforskande och på så vis utmana och stimulera barnens lärande genom att vi vågar följa barnen och det som de visar intresse för genom att uppmuntra dem att formulera egna frågor och söka svar på dem genom sina egna iakttagelser och utforskande. Vilket i sin tur leder till att barnen att få känna en tillit och tro till sin egen förmåga. Det är även viktigt att vi förskollärare förklara och beskriver de svåra processer och ord på ett sätt så att den barngrupp man har framför sig förstår och det är genom att prata om bonden och hans matförsörjning men även gässen och deras inverkan på bondgården på ett tydligt sätt men även med ord så att alla i barngruppen förstår och det är på detta sätt som det sker ett lärande hos barnen.
/Maria Lehti

Referenser 

Helldén, G., Karlefors, I., Högström, P., Jonsson, G., & Vikström, A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. Liber

Areskoug, M., Ekborg, M., Rosberg, M., & Thulin, S. (2020). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Gleerups

Vad tycker vi om storyline som pedagogisk metod?

Vi tycker storyline är ett lekfullt sätt att lära sig ett tema/ämne på. Det sker ett lärande hos barnen i den kontexten som storylinen skapar. Tydligt syfte och de didaktiska valen som hur, vad och varför som vi planerar arbetet efter. Barnen får vara aktiva och kreativa för att lösa de konflikter som de ställs inför. Att vi håller oss till öppna nyckelfrågor för att väcka barnens tankar och funderingar som i sin tur skapar berättelsens händelser och scener. För att arbetet ska gå framåt så måste vi pedagoger ha en förkunskap eller skapa den kunskapen tillsammans med barnen, samt att skapa en röd tråd som blir synligt genom arbetet. Vi tycker att det blir tydligt med denna pedagogiska metod för den ger struktur över processen. /Isabella Hansson

Referenser 

Storyline – Wikipedia (2013, 13 mars). https://sv.wikipedia.org/wiki/Storyline

Reflektera över vårt eget lärande?

Detta arbete har lärt oss att man kan lära barnen om olika ämnen på ett lekfullt sätt bara genom att ställa dem inför ett problem som man gemensamt med barnen undersöker och funderar över. Då vi kan ha färdiga karaktärer som barnen får hjälpa till att lösa det problem som ställs inför dem eller så kan man tillsammans med barnen skapa karaktärerna som ska vara med i storylinen. Att man kan komma långt på att ha ett par nyckelfrågor redo som man gemensamt diskuterar och söker upp svaret på om det behövs. Har också lärt oss mer om gäss när vi fått sätta oss in i vad dem äter och hur dem lever.

/Amanda Hedberg

Vad innebär handlingskompetens och hur kan den stärkas?

Handlingskompetens innebär att olika perspektiv uppmärksammas. Förskollärare kan lära ut att barnen på olika sätt kan tolka problem och förstå att lösningar kan se olika ut, beroende på vilket perspektiv man värderar högst. Det innebär även förmågan att diskutera och kritiskt värdera olika alternativ. Barns handlingskompetens kan utvecklas när barnen utmanas och får möjlighet att möta andra synpunkter och normer. Det är även av stor vikt att barnen får ta ställning i moraliska dilemman. Handlingskompetensen hos barn kan även stärkas genom att de får möjlighet till att kritiskt granska handlingar. En förutsättning för utveckling för barnens handlingskompetens är en miljö där barnen känner trygghet, så barnen känner att de kan uttrycka sina åsikter.

/Frida Lööf

Referenser

Skolverket. (7 oktober 2020). Hållbarhetsarbete utvecklas barns kritiska förmåga. Hämtad från: Hållbarhetsarbete utvecklar barns kritiska förmåga - Skolverket